På Älvgården ser vi bemötandet från all personal som en mycket viktig komponent i behandlingsarbetet. Vi har ett generellt förhållningssätt gentemot alla placerade, samtidigt som vi har mer specifika förhållningssätt gentemot den som fått vissa diagnoser (Asperger, ADHD, Borderline, självskadande), och skriftliga bemötandeplaner som är individuellt anpassade finns för alla flickor som har genomgått inskrivningsprocessen och har en färdig behandlingsplan.

 

Generellt förhållningssätt och bemötande 

På Älvgården arbetar vi för att alla flickor ska känna sig värdefulla och respekterade. Ofta har flickorna erfarenheter av att inte känna sig delaktiga i sitt eget liv och att vuxna inte tar dem på allvar. På Älvgården inleder vi med att bygga en arbetsallians med flickan. För att göra det måste hon känna sig trygg i vår miljö och känna tillit till personalen. Vi möter flickorna med värme och respekt. Vi tar hänsyn till hennes integritet och ser hennes resurser och kompetens. På Älvgården får flickan åter ta ansvar för sitt liv och sina handlingar så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Älvgårdens uppgift är att ge flickan färdigheter och redskap att välja funktionella strategier för att nå sina mål. Älvgårdens målsättning är att all behandling och planering sker i samförstånd med flickan. Hon ska vara delaktig och ta ansvar för sitt eget liv.

 

Aspergers Syndrom

Älvgården tar emot flickor med diagnosen Asperger syndrom, eller som är i behov av en utredning avseende autismspektrumstörning. Flickorna uppvisar en något annorlunda symptombild jämfört med pojkarna vilket gör att de inte diagnostiseras i samma omfattning. Vår erfarenhet tyder på att flickor i större utsträckning är passiva i sociala sammanhang och blir skickliga i att dölja sina svårigheter. Det är inte ovanligt att en flicka placeras på Älvgården och har en mycket problemfylld bakgrund, där både omgivningen och psykiatrin missat att det är fråga om Aspergerproblematik.

De flesta som diagnosticerats med Aspergers Syndrom (AS) har svårigheter med att organisera, skapa tydlighet och mening i tillvaron.  Brist på struktur och upplevd otydlighet hos omgivningen skapar stort obehag. Svårigheterna att organisera tar sig olika uttryck beroende på personlighet och inlärningshistoria. Det går inte att generalisera och säga att alla har problem som ser ut på ett visst sätt eftersom både svårigheter och styrkor är individuella.

Flickorna som kommer till Älvgården har haft en lång och svår väg bakom sig innan de fått hjälp och omgivningen har förstått deras problem. De har ofta råkat ut för överkrav som lett till upprepade misslyckanden och frustration. Många har utvecklat olika former av självskadande beteenden och vissa har utsatts för övergrepp.

Den första åtgärden på Älvgården är att skapa trygghet och reducera stress:

  • Påbörja kartläggning av realistiska krav - förväntningar och bygga på relationen till kontaktperson och behandlare. 
  • Ge stöd som ökar förståelsen för varför något är som det är och erbjuda strategier för vad och hur man kan göra.
  • Positiv förstärkning - förmedla en känsla av att lyckas med mycket beröm.
  • Arbeta fram en plan där det framgår vad det är som förväntas, varför det förväntas, hur flickan skall genomföra det som förväntas och vad som händer om det förväntade uppnås. Planen bör innehålla sådant som flickan redan kan och är intresserad av. Målen skall vara utformade utifrån flickans situation och vara konkreta, enkla och möjligt att uppnå.

Kan Aspergers Syndrom (AS) vara en tillgång?

Gillberg (1997) skriver att praktiskt taget alla som har AS också har starka sidor och menar att vissa av dessa styrkor kan ses som en del av själva syndromet. Många med AS har en hög intellektuell begåvning. Utantill-minnet är ofta exceptionellt bra, liksom den mekaniska läsförmågan. En del har fotografiskt minne och de flesta är mycket uthålliga och noggranna. Eftersom den intellektuella begåvningen är många Aspergermänniskors största tillgång i livet menar Gillberg att den måste tas tillvara.

Det är därför viktigt att betona denna styrka för dem och stärka deras självförtroende på detta område. Många människor med AS har också specialkunskaper och kan bli mycket skickliga inom ett specifikt område. Om denna specialkunskap tas till vara kan den bli till ytterligare en tillgång i livet. Enligt Gillberg ser personer med AS också ofta betydligt yngre ut än vad de faktiskt är. Nästan alla symtom vid Aspergers syndrom har en "positiv baksida".

Gunilla Gerland (1997) skriver att man tänker annorlunda när man har Aspergers syndrom; "att tänka annorlunda kan ibland vara en fördel - då kanske man kommer på sådant som ingen annan har tänkt på!"

 

Självskadande beteende

Självskadande beteende kan delas upp i tre olika kategorier:

  • Vidmakthållet av uppmärksamhet
  • Ångestreducerande
  • Tvångsmässigt

Det är viktigt att utreda vilken funktion det självskadande beteendet har för att anpassa behandlingsinsatser. När vi vet vilken funktion det självskadande beteendet har kan vi använda rätt verktyg i behandlingsarbetet. Den absolut vanligaste funktionen är uppmärksamhet följt av ångestreducerande medan tvång är relativt ovanligt.

Alla dysfunktionella beteenden som våra ungdomar uppvisar kan ses som problem vilka behöver lösas. Man kan också se dessa beteenden som dysfunktionella lösningar på problemen. Problemlösningstekniker syftar till att göra ungdomen mer aktiv och kompetent att i sina försök till lösningar, med andra ord att minska passivitet och att motverka hjälplöshet. Man kan betrakta problemlösning utifrån tre nivåer.

  • ungdomens hela livssituation måste förändras
  • vilka strategier är mest effektiva för ungdomens specifika problem just nu. 
  • vilka faktorer som på ett generellt plan och över lång tid, skapat, skapar och vidmakthåller problemen - en beteendeanalys.

Den tredje nivån, kedjeanalysen, är den mest konkreta. Här löser man ungdomens dagliga problem med utgångspunkt från dysfunktionella beteenden. Kedjeanalysen (som en variant av beteendeanalysen kallas inom DBT) ligger till grund för de enskilda tekniker som ungdom och behandlare väljer för att hitta lösningar och förebygga upprepningar.

En kedjeanalys innehåller följande länkar

  • Identifiering av en nyligen inträffad betydelsefull och problematisk situation att kartlägga
  • Identifiering av själva problembeteendet i situationen.
  • Identifiering av möjliga variabler som har utlöst, medierat och kontrollerat problembeteendet:
  • Sårbarhetsfaktorer: stress, matbrist, sömnbrist mm
  • Utlösande faktorer (trigger)
  • Medierande faktorer på vägen fram till problembeteendet: tankar, känslor, beteenden
  • Konsekvenser på både lång och kort sikt.
  • Behandlaren ber ungdomen att leda honom/henne genom händelseförloppet så detaljerat som möjligt. Så snart ett led i beteendekedjan är tydligt kartlagd ställs ungdomen inför frågan om hur hon skulle ha kunnat förhindra det negativa förlopp som utmynnade i det identifierade problembeteendet.